Aprilskratt och tussilago

Onsdag. Första april, men det var inte såå mycket lurendrejeri i luften. Vi lurade Andrea om festen, men hon verkade bli så stött att jag inte kunde hålla mig särskilt länge. Och det var väl en bra grej, annars hade hon nog blivit ledsen på riktigt. Fast det var riktigt roligt när hon gick för att leta igenom posten i typ hundra år efter inbjudan och när hon satt och suckade och gång på gång sade "men jag är ju inte bjuden!". Haha stackarn. April april! Jag tror hon blev lättad över att det bara var ett skämt. Jag och Frida spelade Vem där? 15 ggr minst när vi tröttnat på fotbollen (och tröttnat på att kommentera fotbollen, vilket var otroligt underhållande ett tag!). Vem där? är ett underskattat spel!

Guldkornet idag måste jag nog säga var när jag och min syster var ute och gick med hunden längs järnvägen och balanserade på rälsen. Det kändes väldigt "Stand by me" och väldigt vårigt. Somrigt nästan. Till och med. Längs vägen hittade jag mot slutet tussilago och då var min lycka gjord! Första tussilagon för alltid med sig en speciell känsla...

Det var förresten också extremt kul när vi åt tacos och Andrea sa att hon inte vill ta på andra människor, som om jag hade antytt det! Då satte jag drickan i halsen och tårarna rann för att jag skrattade så sjukt mycket. Man behöver fler sådana stunder! Ett gott skratt förlänger livet.

/ L

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0