Jag ska ta min boll och gå till fotbollsplanen...

Alltså, jag blev lite full i skratt när jag läste Lovisas blogginlägg nyss. För Nordmans Vandraren var en stor del av det. Och just idag tröttnade jag så fruktansvärt på alla mappar på min mp3 och ställde in den så att den tog låtar helt random från alla mappar. Och den första låten som spelades var just; Vandraren. Den är så bra, och man får nostalgikänslor och med vår i luften kan det inte annat än bli bra liksom. Och det är faktiskt fint att hela låten sitter inpräntad i minnet och jag sjöng med i hela låten, högt! Och brydde mig alls om ifall folk hörde mig - livet är ganska underbart när man inte bryr sig liksom. (Och allt som oftast under turen med väldigt blandad musik, så hyllade jag min egna musiksmak samtidigt som jag ibland förundrades över att jag ens hade viss musik på mp3n.)
För övrigt ploppade även Lovisas favorit upp, "Vart är du på väg lilla puckobarn? Jag ska ta min boll och gå till fotbollsplanen". Fina Tysklandsminnen dök upp. (Och jag vill verkligen spela fotboll!)

Postsommarjackan åkte fram idag också, för nu är det vår! Och jag inser verkligen att jag blir lycklig av våren. Mitt horoskop sade dock att våren gör mig nedstämd, men sådant trams tror jag inte på och gör tvärtom och är lyckligare och gladare än på länge och säger: Det går bra nu!

Jag har haft stegräknare på mig idag. När jag åkte till jobbet 8.45 stod den på 0, när jag kom hem 15.30 stod den på 20863 steg. Det är crazy! Sjukt många steg. Jag läste någonstans att 10 000 steg är bra. Alltså har jag gått dubbelt på en dag, nästan en halv dag. Jag kan alltså chilla en hel dag utan att gräma mig över att jag inte gått fler steg än de som är mellan soffan och kylen. Jag gillart! För jag gillar att sitta i min sunkiga soffa och kolla på konstiga djurdokumentärer som skrämmer livet ur mig.

Mina föräldrar överraskade mig positivt idag också, för jag trodde att de skulle vara väldigt skeptiska och faktiskt säga nej till festivalplanerna. Men de tyckte det lät jätteroligt och att jag verkligen borde åka på en festival i sommar. Tom Hultsfred gick hem. Jag är jävligt taggad på det och tänker att vi faktiskt borde åka. Mest för att jag nog faktiskt måste ta bra tillvara på de resterande 8 månaderna av mitt tonårsliv. Sen är det kört liksom...so lets go!

/ Amanda, för tidpunkten aningen onykter.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0