What goes around comes around

I söndags var det Trasmattans dag, igår var det sjusovardagen - hur ska man hinna med att fira allt?
Och är det inte ironiskt att jag, under sjusovardagens 24 timmar sov sammanlagt 35 minuter? Exakt. Jag kunde inte somna natten till måndagen. Jag tog till alla medel; läsa, kolla på film, spela mobilspel, lyssna på musik - allt. 05.55 somnade jag, 06.30 ringde väckarklockan. Då kändes det inte så jobbigt.
Det var lagom till turen det kändes jobbigt. Jag ville bara sova - hela min kropp var inställd på det. Men nej, jag skulle ju springa i trappor. Så jag sprang 86 trappuppgångar med 35 minuters sömn i kroppen, hostattacker och förkylning. Jag ville mest dö. Men jag klarade det, keep up the good work liksom.
Alltså när man är sådär trött känns det som när man är onykter. Ungefär precis samma känsla. Jag var vinglig som fan, jag vet inte hur många trappräcken jag gick in i. Och hur mycket fel jag la, det vet bara gudarna...(eller dom som bor i baronbacken)

Efter jobbet träffade jag Tove på staden för att hitta presenter till Michelle, det gick relativt bra. Men vi är nog inte helt klara med det.
När jag kom hem dog jag. Men jag somnade inte. Jag pärlade klart det jag nämnde i förra inlägget. Så sjukt snyggt!

Idag har jag varit hemma från jobbet. Någon gång måste jag ju bli frisk - och jag går 59 den här veckan, så det skapar inga problem på jobbet.
Så jag har inte gjort så mycket - mest kurerat mig.

Haha, jag kollar på Big Brother 2003. Sjukt bra underhållning - på högsta nivå! Det är Linda Rosings år, galet bra! ;)

Tjarrå!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0