Juni, juli, augusti

Yes box igår var vi på spelkväll hos Verran och det var mycket trevligt! Hon bjöd på vin, riktigt gott var det, och vi spelade Alias och Pippi Memento. (Varför Memento kan man undra och inte Memory som normala sådana spel heter?) Amanda fick bra använding av sitt Lotto-face, men det hjälpte inte då jag vann över henne ändå. I alla fall första gången. Alias är så sjukt kul och det blir lätt en lite hysterisk stämning efter ett tag vilket spär på spänningen.. Jag tror det är ett bra spel för att se hur väl man känner sina vänner också och hur lika man tänker. Vissa ord är det fascinerande att man kommer på eller att de andra kommer på, när förklaringen varit jätteweird.

Jag lyssnar på Juni, juli, augusti eftersom man snart inte får lyssna på den. Snart är det höst, crazy. September, oktober, november passar inte in i låten liksom. Det är för många stavelser och allt känns ju faktiskt inte mycket bättre eller lättare då.. Sommaren är verkligen underbar. När jag var liten gillade jag hösten mest, men det var antagligen för att man kunde leka så himla många lekar då. Man kunde hoppa i lövhögar och i vattenpölar och man började skolan och var ute och körde dunken och allt möjligt. Nuförtiden innehåller inte hösten samma ingredienser som förr. Lite tråkigt men jag är å andra sidan glad för att jag inte går i skolan just nu och inte behöver hålla ordning på helger och vardagar och dylikt. Jag har också sjukt mycket bättre musiksmak nu än när jag gick i typ tvåan. Eller okej, ABBA är ju en klassiker men numera lyssnar jag mer varierat.

Mina favoriter just nu skäms jag lite för i och för sig, men det är The Lonely Island, Vapnet och Alexander Rybak, haha. Jag lyssnar i och för sig på Robbie Williams just nu, men det är bara för att Rock DJ är så grymt bra!

29:e augusti (redan??)

Det är lördag idag men jag har tappat greppet om vilka dagar som är vardagar och vilka som är helgdagar nu när jag jobbar hemifrån. Det är ganska skönt på ett sätt, men man får inte det härliga fredagskänslan som Malin var så bra på att illustrera. Jag har funderat lite på bloggen och jag tänker att vi kanske ska skaffa en ny blogg för Oslo där vi är lite mer objektiva och skriver allmänt vad vi gör och så. Som vi kan ge till alla. Fast om vi ska ge den till alla så kanske vi inte kan berätta om saker som Verrans födelsedagsfest, haha.. Äsch jag vet inte, det är väl ingen som bryr sig om bloggen annat än vi ändå.

Men vore det inte nice om vi kunde skaffa en blogg vi kunde tjäna riktigt mycket pengar på? Eller vi kan ge ut den här bloggen som en bok, det är något för massorna det. Jag tänkte på det häromdan, att jag för att spara pengar och förhoppningsvis tjäna pengar ska bosätta mig i vår sommarstuga i Fängsjö, uppe i Norrland alltså, och skriva en bok! Det är jättebra, det finns ingen telefon, inget internet och absolut inga andra som helst störande moment. Möjligen björnar i så fall, men det är inte så vanligt att de traskar in i husen. Det finns ingenting man kan göra av med pengar på där förutom när man måste åka in till Näsåker och köpa mat. Vilket man kan göra på skogens läckerheter i och för sig. Kanske fiska upp en abborre, känns okej att äta lite kött om man fiskat upp det alldeles själv i Norrlands urskogar. Någon gång bara.

Spara pengar är nog det svåraste man kan göra i dagens samhälle. Seriöst. Jag tycker att det är jättesvårt. Man måste nog ha med sig hela sin omgivning om man ska klara av det, annars är det alltid saker man ska hänga med ut på eller presenter man ska köpa eller fikastunder man ska närvara vid. Inte lätt inte. Spelkväll hos Verran ikväll i alla fall, det lär ju inte kosta någonting... Undrar om jag ska ta med mig något spel? Jag har sjukt många spel. Spel är min familjs favoritprylar.

Jag lyssnar på Winnerbäck och han ska släppa en ny skiva! Det ska bli skoj. Jag pratade med Michelle igår och hon sade att hon hade varit på en efterfest där alla hade lyssnat på och tyckt om samma musik. Det är galet. De hade typ bara lyssnat på Winnerbäck och Kent och sådant. I och för sig har jag inte så mycket för det sistnämnda extremt pretentiösa bandet, men det är ju aldrig någon som vill lyssna på Winnerbäck nuförtiden så det måste ha varit nice.

/L

Uppdateringen deluxe!

Det HAR varit dött på bloggfronten och jag tar på mig ansvaret. Har varit sjukt busy sedan sist jag skrev (vilket var 21:a juli, galet!). Jag har gjort tusen saker och tänkte försöka återberätta några...


Jag var på släktträff hos min faster på Värmdö med i stort sett hela min pappas släkt, det var riktigt skoj. Vi satt och drack vin och pratade om livet, åt massor av god mat, badade i havet och bastade med utsikt över havet, åkte vattenskoter och hälsade på min kusins grisar, Siwert och Pamela. Vi hälsade också på i min kusins studio där jag spelade bas och trummor, det sistnämnda var sjukt kul men jag insåg att jag hade mycket att lära... Bas däremot var betydligt enklare. I alla fall när det inte gick så fort. Jag gillar min släkt, de är så himla roliga. Och Petter, som träffade dem för första gången, kom jättebra överens med dem, tur det :)


På söndagen, 26:e juli, när vi kom hem från släktträffen var det bara hem och packa det sista och käka mat och sedan åka till resecentrum, för då var det dags för fjällvandring! Jag kom först och var asnöjd över att jag var i tid (och lättad, jag ville ju inte missa tåget)! Efter ett tag kom även Adam, Michelle och Simon och sedan Victor med den hemliga gästen Arn. (Vi hade dock redan räknat ut att det var han som var den hemliga gästen så det var inte så spännande.) Vi tog tåget upp till Storulvån och Kajsas fjällstation och efter ett kärt återseende började vi vår vandring. Vi kände oss ungefär lika viktiga som Frodo i Sagan om ringen, mycket mäktigt. De svenska fjällen är helt fantastiska och det skulle lätt vara värt att traska omkring där igen någon gång!


Efter att fjällvandringen nått sitt slut och vår hejdlöst roliga tågresa hem avslutats (den var faktiskt hejdlöst rolig, jag tror aldrig jag skrattat så mycket, jag var nog alldeles för trött för mitt eget bästa...) klockan sex på morgonen var det bara för mig att åka hem och packa, för nu skulle jag dra vidare igen, denna gång till helt andra breddgrader. På lördagen, nu hade det hunnit bli 1 augusti, tog jag och min familj och P ett plan till Dalaman och Turkiet. 40 graders värme mötte oss fast det var mitt i natten när vi kom fram och även en liten tant som visade oss vårt rum. Hon kubbade på rätt bra uppför trapporna och vi försökte bara hålla jämna steg med henne, det var crazy! Jag och P hade fått takvåningen visade det sig, inte helt fel när man väl kommit upp. Två veckor tillbringade vi i den 40-45-gradiga värmen, vilket var helt okej när man bodde så nära havet. Det var en nice semester och välbehövd avkoppling efter alla turer hit och dit och fram och tillbaka. Jag arbetade även en del innan jag började fara omkring, så det var skönt att bara ta det lugnt och göra precis vad som föll en in i 14 dagar.


Nu har jag kommit hem och hunnit fira Josefins födelsedag, vilket bjöd på många roliga ögonblick, typ Bamse-lotto, chokladbiskvie-bakning, Pingu, okända mäns ankomst m.m. Jag träffade många som jag inte sett på länge, höjdpunkten var förmodligen Frida som jag verkligen inte sett på hela sommaren. Men det ska bli annat nu, hon kommer inte undan! Jag har även åkt till Hufvudstaden och tittat på Josefins högvakt, ett mycket uppskattat besök från båda parter. Vi fikade tillsammans och jag och P gick runt innan och hängde i Gamla stan och bara chillade. Mysigt.


Denna uppdatering får räcka för nu. /L


Veckouppdatering

Det har varit väldigt dött på bloggfronten ganska länge nu. Jag tänkte ändra på det med en najs update om den senaste veckan.  Jag har hunnit med lagom mycket:

- Kört postbil två söndagar. Tre timmar i en bil utan AC är inte så skönt som man kan tro, oavsett väder under sommaren. Men jag måste säga att tre timmar går relativt fort. Om man inte kör fel och får vända på en 70 väg. Det gick bra. Och man kör för fort, hela tiden.

- Jag har hängt vid Leken med Andréa, Andreas och Verran. Vi grillade korvbricka och njöt av den fina, om än aningen kyliga, sommarkvällen.

- I onsdags hängde jag med Andréa och Verran. Vi började med middag på Gröna Grodan för att sedan åka vidare till A. Där spelade vi Sänka skepp och Yatzi samtidigt som vi åt gigantiska mängder godis, vi snackar Palle Kuling, Kinderägg, remmar, chips, husvagnar och cola. Galet (gott)! Jag och Andréa invigde även kemilabbsetet som jag fick i 19årspresent. Vi gjorde två experiement, varav det ena misslyckades (tror vi), men det andra lyckades. Vi skulle göra kolsyra - det blev kolsyra, det bubblade över också.

- Jag har pärlat, som vanligt den senaste tiden. För tillfället pryds mitt rum av tre tavlor och övervåningen av två. Varav jag gav den ena till mina föräldrar i födelsedagspresent. Väldigt najs!

- Annars har jag mest jobbat, men det är relativt najs då slutet är nära. Nu är det fem dagar kvar som brevbärare och en söndagstömning kvar. Jag ser verkligen slutet och ljuset i tunneln och allt det där. (Y)

Så som sagt, najs vecka - jävligt tjilllz!


/A

Medelhavsvärmen...

Jag ska bli som Dag-Otto, den i särklass roligaste brevbäraren som någonsin figurerat i TV. Blir jag som honom kommer jobbet bli roligare och jag kommer få så mycket skäll så det finns inte. Men jag hör ju typ inget på högra örat så det är bara att hålla får det vänstra i smyg så hör jag inte.

Jag har läst ut boken om Zlatan. Jag kan inte annat än hålla med honom; Zlatan är Zlatan. Jag kommer aldrig att gilla honom. Jag förstår mig lite mer på honom nu, men jag kommer aldrig att gilla honom. Han är för nonchalant, arrogant och alla andra ord i den kategorin som gör att jag inte någonsin kommer gilla honom. För mig räcker det inte att en fotbollsspelare är bra på fotboll för att jag ska gilla honom eller henne, det måste finnas mer. Det gör det inte hos Zlatan. Nu är det ju inte så att Zlatan drabbas av att jag inte gillar honom, det är mest bara jag som drabbas av det - det finns på tok för mycket folk i min omgivning som har förstått någon slags storget hos honom som jag inte gjort.

Det är helt galet varmt i Örebro. Minst 30 grader har det varit idag. Och det är i skrivande stund (23.55) fortfarande varmt nog att sitta ute i shorts och T-shirt, det är synd att myggen är så irriterande. Men det är skönt med lite värme, jag kanske blir frisk då, vem vet. Eller så blir det värre - för när det väl är varmt får folk för sig att klippa gräset och det är ju döden - så jag håller mig nog ändå i min källare.

iTunes gör mig för övrigt fortfarande galen. Jag förstår mig på det men det är så onödigt mycket saker som stör min tillvaro. Jag är en mappmänniska och iTunes och iPod använder sig liksom inte av mappar i den bemärkelsen. Det är synd för iPoden är bland det bästa som hänt mig.

(För övrigt har jag lyssnat på hela BSBs nya skiva, ganska slätstruken men ändå helt okej. Biljetterna till konserten 4e dec har släppts också, 450 kr, helt okej för mig. Jag ska dit, jag ska se dom igen, inget kan stoppa mig.)

Min farmor är väldigt orolig över Norgeäventyret och frågar varje gång jag träffar henne om det har hänt något nytt på den fronten, när jag igår sa att det inte alls hänt något nytt så sa hon: "På västfronten intet nytt". Fyndigt...;)

Läkarbesök

Okej, det kanske inte är världsomvälvande..men positivt.
Jag tog mig i kragen och ringde till vårdcentralen. Fick en telefontid och fick en tid hos läkaren. Jag tänkte inte riktigt på att 10.15 var mitt i turen, men jag tänkte att det skulle gå fort så jag tog en paus från postutdelningen.
Det gick inte så fort som jag trodde, det tog en timme.
Först var läkaren 10 min sen, sen berättade jag sjukdomshistorien och hon lyssnade på mina lungor.
Sen fick jag vänta på att ta blodprov.
Sen fick jag vänta ytterligare på att få reda på provresultatet. Det positiva var ändå att jag inte har svininfluensan, jag har inget virus eller något dylikt. Jag har bara på tok för trånga luftrör. (Och jag har en svullnad på högra trumhinnan, säkert för att jag hostat så mycket.)
Men jag fick tre nya medicinier och blev 800 kronor fattigare.
När jag kom hem och beklagade över hur dyrt det är med medicin och att jag inte förtjänar det, och att man borde få bidrag för allergimediciner. Sen bad pappa om att få se kvittot. Tydligen var det högkostnadsmedicin och eftersom att jag är månadsanställd och har jobbat så länge så behöver jag bara lämna in kvittot så får jag tillbaka pengarna. Yey!

Så resultatet av det här är att jag nu mår bättre med hjälp av alla dessa mediciner och att jag har kommit fram till att jag är ganska nöjd med att ha jobbat på posten ett år. Jag menar, vem kan klaga på fyra betalda semesterveckor, 80% av lönen när man är sjuk och högkostnadsskydd? Galet najs!


För ungefär ett år sen bestämde Jossefin att vi skulle kolla på The happening tillsammans. Idag hände det! Galet! Det var en väldigt intressant film. Växterna anfaller liksom. Den var bra, men lite läskig, ibland. Psykiskt läskig. Och eftersom att Jossefin sett den tidigare så satt ju hon på helspänn när det skulle bli läskigt, visserligen bra - för då visste jag när jag skulle blunda.

Men som sagt, sevärd!



Tjarrå!


Keep on movin'

Jag kom på att jag inte skrivit här på några dagar nu. Så jag tänkte att det var dags nu, mest för att hålla bloggen vid liv. Min medbloggare aka globbetrottern, kvinnan som just nu lever i en resväska, har ju aldrig tid till att blogga. Så kan det vara.
Men det enda hon whainade över i fredags var att det är så jobbigt att packa. Annars har jag för mig att hon brukar gilla att packa, så det kan ju faktiskt inte vara så farligt ;)

Men i alla fall - helgen har varit chill. Jag har inte gjort så mycket - tagit det väldigt lugnt. Försökt bli frisk, men icke. När vanliga människor får förkylningar så brukar de gå äver när man är hemma en hel vecka från jobbet, men inte för mig. Värdelöst, och jag har lock för örat också, så jag hör typ ingenting på högerörat - läskigt. Nu förstår jag hur farfar har det, även fast jag oftast tror att han bara hör det han vill höra och låtsas som att han inte hör det han inte vill höra.

I fredags hängde vi iaf på Grodan - där fick jag höra allt om fjällvandringen. Det verkade som om att de haft det bra. De hade varit ute i fyra dagar, jag inomhus - raka motsatserna. Sen kom vår alldeles egna musikmilitär, det var en trevlig överraskning.
I lördags var jag hemma hela dagen, och pärlade mest. Jag limmade även fast pärlorna och fixade ihop tavlorna. Galet svårt att få det  rakt, men det gick ganska bra. Sjukt snyggt är det i alla fall. Nu har jag en tavla på min vägg, ska nog göra en till men kommer inte på något bra motiv, jag jobbar på det.
Kollade även på "Med pukor och trumpeter" där Josefin var med. Sjukt bra musik, men jag håller med Josefin, det gör sig inte lika bra i TV som live. (Mina föräldrar blev i alla fall väldigt taggade på att se AMK live så jag var tvungen att direkt beställa biljetter till deras konsert i Örebro i höst)

Söndagen spenderades mest i en postbil. Övade på söndagstömningen i stan. På 3½ timme åkte jag och Joanna runt i precis hela Örebro. Från Lundby och Hovsta till Marieberg och Brickebacken. Vissa ställen av stan där jag faktiskt aldrig varit förut. Postbilar är för övrigt galet sköna att köra! Automat är himmelriket, man behöver liksom inte tänka, bara gasa och bromsa - awesome! Och jag har verkligen en tendens att köra för fort, men tidsschemat är, enligt min far, så tajt så man måste nästan köra för fort för att hinna med. Och det fina med att köra postbil är att man får ställa sig i princip varsomhelst utan att få böter - vi har tydligen den rättigheten..;)
Efter jobbet gick jag hem till Michelle, åt tårta och kollade på bilder från fjällvandringen. (Y)
Men tröttheten tog över och jag åkte hem vid sju.

Imorse ringde inte min väckarklocka. Min mor väckte mig 07.48, jag börjar 08.00. Jag var sjukt snabb och kom till jobbet 7 minuter för sent. Det var ingen som märkte det och det är ju inte mycket post så det spelade inte så stor roll.
Resten av dagen har flutit på bra. Lite post, lite reklam, soft distrik. 14 brevbärararbetsdagar kvar, gött som fan!

Nu ska jag testa olika pärlmotiv, sen söva!
Vi får se när nästa skrivelse blir, antagligen inte förrän det har hänt något världsomvälvande..


RSS 2.0