Det finns ingen smärta...

Det har varit en väldigt lugn och fin dag. En såndär dag då det inte har förekommit något som kan ses som negativt, alltså har man liksom inte behövt leta efter de positiva sakerna. Men med detta inte sagt att det inte förekommit bra saker..

Jag övningskörde med pappa, det gick bra och jag är taggad på körkort nu. Det ska bli väldigt skönt att ha det sen. Det roligaste när vi övningskör är att jag får lugna min far hela tiden, han blir så uppstressad, trots att jag kör lugnt och fint. Eller jag kör som jag kör med körskolan och min körlärare säger ju att jag kör bra så.
"Åh vad jobbigt att hamna bakom en övningskörare!"
"Men pappa, vi är ju också det..."
"Hm, jajusste..."
Haha, det var väldigt roligt. Så trots stressen och paniken hos min far verkar han ha lätt för att glömma bort att jag faktiskt övningskör.

Kvällen bestod av pizza på Värmland, högtflygande gugning i Stadsparken, supande på bron med stort B och ljuva minnen från den fina tiden innan studenten, och Hultsfredstagg i Lovisas kök, med 17 olika temaförslag.

Jag fick ju dock otrolig skoskav av de jävla smurfconversen men jag brukar tänka att smärta som infinner sig i någon annan del av kroppen än i knät är bra smärta, positivt smärta, för då slipper jag tänka på knät. Och hela vägen hem från bussen tänkte jag på det som Stefan sade en gång: Det finns ingen smärta. Detta gick jag och intalade mig och det funkade faktiskt..nästan i alla fall.

/ AmandaForsberg

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0