Partylitare!

Jag håller verkligen med Lovisa om att snuset är jag. Så jag tänker fortsätta, men inte sju dosor i veckan utan jag satsar mer på 3 dosor. Det får duga liksom. Och vad det gäller Filipperna så vet man aldrig, jag kanske hittar något roligare där ;P haha. För övrigt är det säkert lättare att klara av att inte snusa när man ändå vet att hur mycket jag än vill så kan jag inte få tag på snus. Så det ska nog gå bra.

Alltså vädret i det här landet är helt underbart! Jag blir helt lycklig och uppfylld av värmen, trots att den medför gigantisk pollenchock, men jag kan faktiskt leva med det när vädret är så najs som det är. Och att vara brevbärare i det här vädret är riktigt najs. Jag är alltid positiv till brevbärarlivet när det är sådant här väder, det är ju bra.

Jag har handlat massa kläder idag, impulsshopping deluxe! Tre T-shirtar, en munktröja och ett par jeans inhandlades på en tid av 30 minuter. Jag var väldigt nöjd med mina inköp i efterhand. Nu behöver jag inte köpa kläder förrän till hösten igen skulle jag tro, hehe.

Ljuspartyt ja, det var riktigt intressant. Mest intressant är nog att folk faktiskt kan ge så sjukt mycket pengar för ljus. Hur är det möjligt liksom? Visserligen köpte jag en sjukt cool cykelljushållare, med päronchampagneljus. Jag tänker att mamma ska få den i födelsedagspresent, jag hoppas hon gillar den. Hon kommer nog bli chockad med tanke på att jag sa att jag inte alls köpte något för jag tycker det är så sjukt dyrt för lite ljus.
Men ljuspartyt var ändå väldigt trevligt. Ljuskonsulttanten var verkligen engagerad i sina ljus och ser säkert ljusen som sina barn, men det är fint med folk som verkligen brinner (!) för var dom gör. Andréas kusin Messi är världens sötaste unge, det är sådana barn som gör att jag kan tänka mig att skaffa barn, om de alltid är sådär lugna liksom. Andreas mamma verkade vara världens skönaste människa! Kunde man inte tro, med tanke på Andreas liksom ;) Och cheesecaken var sjukt underbart god! Andréa kan hon. 

Efter all ljusshopping gick vi och gungade och levde ut vårt barnasinne. Jag är verkligen glad att jag har mitt kvar, och att mina vänner har det. Fatta vad tråkigt om man faktiskt inte skulle ha det kvar, hur tråkigt skulle inte livet bli då?! Stört tråkigt, jag ska alltid ha kvar mitt barnasinne, sådeså!

/ A 

  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0