Det gäller att bjuda på sig själv...
Trots endast fyra timmars sömn så vill jag ju påstå att det gick relativt lätt att komma upp imorse. Jag tror verkligen att jag fungerar som bäst när jag bara sover några timmar, mycket enklare att gå upp i alla fall. Och fördelen med att börja så tidigt som jag gjorde imorse är att man får se solen vakna till liv och att cykla till soluppgången.
Tre barn på träningen var ju verkligen långt ifrån rekordet, men allt som oftast betyder ju det mer motion för mig. Det är tydligen deras favorit, att spela match mot tränaren. Eller rättare sagt, att förnedra tränare och vinna med 10-4 och sedan stå och skratta när man ligger på golvet helt halvdöd och försöker hitta luft. Men vad gör man inte för barnen, så länge dom är glada så kan jag bjuda på det ;)
Och helt plötsligt, från typ ingenstans så skulle vi helt plötsligt planera fjällvandringen. Så det blev att åka hem till Victor efter träningen. Det var ju ganska länge sen man träffade både honom och Adam så det var ju väldigt trevligt i sig. Jag vet dock inte hur det blir med fjällvandringen, jag tror inte mitt knä håller. Vi får se hur det blir. Annars kan ju du få bära mig Lovisa, det gäller ju att ställa upp för sina vänner ;)
Och vi åt Tacos, med riktig köttfärs för en gångs skull, det händer ju liksom inte annars när det är tacodags i sällskapet.
Mat är fantastiskt, speciellt när man är så hungrig att man skulle kunna döda för att få mat! Jag blir förundrad varje gång jag tänker på att det finns folk som inte gillar mat och att äta. I just don´t get it.
Trots att få timmars sömn får mig att vara pigg på dagen så är ju kvällen en annan femma. Efter all mat kändes det mest som att jag skulle kunna somna vid Victors köksbord. Men när Adam skriker "KASTA TE" och hoppar upp och ner av glädje, så vet man att något är på gång, något sjukt. Det slutade i alla fall med att det fanns tre otroligt intressanta teblandningar på bordet, och det verkade inte som att något te var speciellt gott. Jag höll på att dö av skratt och jag har hört att skratt förlänger livet. Det känns fint att förlänga livet, faktiskt. Speciellt om det alltid kommer vara lika roligt som det är nu..då kan jag verkligen gå med på det!
/ The meateater
Tre barn på träningen var ju verkligen långt ifrån rekordet, men allt som oftast betyder ju det mer motion för mig. Det är tydligen deras favorit, att spela match mot tränaren. Eller rättare sagt, att förnedra tränare och vinna med 10-4 och sedan stå och skratta när man ligger på golvet helt halvdöd och försöker hitta luft. Men vad gör man inte för barnen, så länge dom är glada så kan jag bjuda på det ;)
Och helt plötsligt, från typ ingenstans så skulle vi helt plötsligt planera fjällvandringen. Så det blev att åka hem till Victor efter träningen. Det var ju ganska länge sen man träffade både honom och Adam så det var ju väldigt trevligt i sig. Jag vet dock inte hur det blir med fjällvandringen, jag tror inte mitt knä håller. Vi får se hur det blir. Annars kan ju du få bära mig Lovisa, det gäller ju att ställa upp för sina vänner ;)
Och vi åt Tacos, med riktig köttfärs för en gångs skull, det händer ju liksom inte annars när det är tacodags i sällskapet.
Mat är fantastiskt, speciellt när man är så hungrig att man skulle kunna döda för att få mat! Jag blir förundrad varje gång jag tänker på att det finns folk som inte gillar mat och att äta. I just don´t get it.
Trots att få timmars sömn får mig att vara pigg på dagen så är ju kvällen en annan femma. Efter all mat kändes det mest som att jag skulle kunna somna vid Victors köksbord. Men när Adam skriker "KASTA TE" och hoppar upp och ner av glädje, så vet man att något är på gång, något sjukt. Det slutade i alla fall med att det fanns tre otroligt intressanta teblandningar på bordet, och det verkade inte som att något te var speciellt gott. Jag höll på att dö av skratt och jag har hört att skratt förlänger livet. Det känns fint att förlänga livet, faktiskt. Speciellt om det alltid kommer vara lika roligt som det är nu..då kan jag verkligen gå med på det!
/ The meateater
Kommentarer
Trackback
