Whatever happens..
För det första så har jag påbörjat att sluta snusa. Det började i torsdags och just nu är jag inne på förberedelserna. I vanliga fall brukar jag ju snusa en dosa om dagen. Sen i torsdags har en dosa räckt i alla fall två dagar, det är en bra början i alla fall. Det är verkligen bättre än ingenting liksom. Så än så länge går det bra. Och jag skriver snusdagbok nästan varje dag.
Vi har i princip fått en lägenhet, vilket är jävligt najs. Vi väntar bara på mailet med kontraktet, vore ju trevligt om det kom.
Igår var jag på bio med L, Andréa och Andreas, vi såg Sommaren med Göran. Den var helt okej bra, typisk svensk humor liksom. Det var mest Andreas som var rolig. Jag har aldrig hört honom skratta så, jag har aldrig hört någon människa skratta så överhuvudtaget. Helt galet, så fort han skrattade dog jag av skratt. Jag vet inte om alla andra i salongen uppskattade det, men några tyckte det var kul i alla fall. Jag hade seriöst träningsvärk i magen imorse när jag vaknade. Jag ska gå på bio med Andreas oftare.
Idag slog jag vad med Lovisa om huruvida jag kommer se Sagan om Ringen trilogin innan 2013. Hon tror inte att jag kommer göra det. Jag känner mig redan 500 kr rikare ;)
Nu måste Amanda sova, för det är mycket packande som gäller imorn om flytten går på onsdag.
/A
20-årsfest!
Men kvällen har varit riktigt najs! Jag har varit full och glad som få! Skare va så skare va tänkte jag!
Jag har dansat mig svettig till riktigt bra musik! Vilket var redigt najs!
Jag hade även deep-talk med Andreas. Det var faktiskt väldigt fint, och det var ett väldigt ärligt deeptalk, det kändes riktigt bra faktiskt! När man är onykter har man en tendens att vara 100% ärlig, i alla fall jag. Och sånt behövs ibland. Vi pratade ut om saker och ting och Andreas är najs. Jag gillar honom och är väldigt glad för Andréas skull.
Vilket är bra, för när mina vänner är glada så är jag glad. Det är typ det jag kräver liksom.
Som sagt var festen najs! En viss var mer party än vad jag någonsin sett honom vara, det var crazy! Men jävligt najs. Och en viss var mer irriterande än någonsin, vilket mest var irriterande faktiskt. Han tog upp onödiga saker som skulle kunnat få mig på dåligt humör, men jag tänkte att det inte var läge för det. En fest är en fest och det finns fanimej inte plats för dåligt humör då! SÅdeså!
Vi kollade även på Sverige - Ungern, vilket var jävligt najs! Zlatan avgjorde i 93e minuten. Ibland kan jag faktiskt inte låta bli att älska den mannen! Tyvärr. Men det var fint, och det var tur att det slutade med svensk seger, annars hade det seriöst kunnat bli en dålig fest, nu blev det perfekt! Awesome!
Michelle var där! Otippat! Det var najs att träffa henne! Jag kom på häromdagen att jag faktiskt aldrig riktigt sa hej då till henne. Så det var riktigt najs! Frida var där också, henne träffar man inte heller så ofta. Najs!
Så summan av kardemumman är att det var en riktigt najs fest! Jag är nöjd och glad och känner mig tillfreds med livet!
Det enda jag begär nu är en bra lägenhet i Oslo.
Nu ska jag dricka en liter vatten och sova. Imorn blire först bakispizza och sen bakisfika hos Frida. Gött!
Gonatt! Frågan är om bloggandet blev bra? Det märks imorn..
/A
1 september..
Det var länge sen jag skrev här, jag tänkte skriva igår kväll men mitt kära internet väljer att inte fungera då och då, oftast när jag känner att jag skulle behöva det.(Mitt internet är något jag inte kommer sakna när jag är i Norge) Och så tänkte jag att jag skulle låta L komma ikapp lite gällande antalet inlägg ;)
Men livet är jävligt najs. Det har varit väldigt chill sen jag slutade jobba förra fredagen. Det var typ den bästa dagen i mitt liv. Och inget som hände den veckan såg jag som negativt, för så fort något gick mot mig tänkte jag att det bara var några dagar kvar. Det var najs att kunna tänka så. Och det är galet skönt att slippa det där stället för ju längre jag jobbade där desto mer insåg jag hur dålig arbetsmoralen faktiskt är på det där stället. Ibland kändes det som att jag var den enda som hade det. Det funkar liksom inte. Men som sagt, nu är det så jävla slut och jag kan inte vara mer nöjd.
Förra veckan hade jag semester, och jag tog det väldigt lugnt. Jag hängde mest med folk och chillade runt. Det var födelsedagsfirande med choklad i ansiktet och främmande skåningar, tävlingsinstinkt och fallande pingviner. Det var väldigt trevligt. Jag har hängt hos L och kollat på Hey Baberiba, hängt hos Josefin nattetid och lyssnat på Camille Saint-Sans "Djurens karneval", den är riktigt bra må jag säga.
Vi har även sakta men säkert planerat Norge, letat lägenheter och känt frustration över alla depositioner. Men efter igår känns allt stabilt. Vi hittade några bra lägenheter på internet, Tove bestämde sig för att Oslo är the place to be i höst, vilket är guld! Vi kommer ha galet roligt, i know it. Och vi skrev packningslista, vilket jag i vanliga fall inte gillar alls, men det var väldigt smidigt när Lovisa och Tove satt och i princip sa allt jag skulle skriva. Smidigt =)
Jag har även hunnit med att vara på Elias födelsedagsförfest - där det bjöds på starka groggar som jag i samband med mina nya mediciner inte riktigt klarade av, vilket resulterade i att jag spydde x antal gånger inne på Satin. Förutom det så var det en trevlig kväll. Jag planerar att inte ta den medicinen när jag ska på Andréas fest, för vi ska fanimej inte ta det lugnt på den festen!
På tal om Andréa så styrde vi upp den galna överraskningen dagen hon fyllde år. Eller natten rättare sagt. Midnatt till den 28 augusti träffades vi alla utanför deras lägenhet med tårta, presenter och fika. Vi smög in i lägenheten och sjöng för fulla halsar, Andréa blev väldigt överraskad. Men det var ju meningen och det var väldigt trevligt att sitta i deras kök och äta tårta kl 1 på natten. Vi borde göra det oftare ;)
Jag har även varit med som hjälptränare till den nya tränaren för småtjejerna. Jag tror det kommer funka bra med honom, trots kaoset innan vi lyckades dra igång det hela. Men vi har spelat två matcher, en förlust och en vinst, helt okej. Förlusten kom i seriefinalen så det var inte så hårt ändå. Och i söndags efter matchen sa jag till tjejerna att det var det sista jag var med på eftersom vi åker snart, då fick dom för sig att det var kul att ställa mig i duschen med kläderna på. Det var iskallt och dom skrattade. Jag kan väl bjuda på det...
Inatt åker vi till Oslo för att reka, det blir bra!
För övrigt så är det september idag, det är crazy! Tiden går fort när man har roligt, så sant så sant. =)
/A
Juni, juli, augusti
Jag lyssnar på Juni, juli, augusti eftersom man snart inte får lyssna på den. Snart är det höst, crazy. September, oktober, november passar inte in i låten liksom. Det är för många stavelser och allt känns ju faktiskt inte mycket bättre eller lättare då.. Sommaren är verkligen underbar. När jag var liten gillade jag hösten mest, men det var antagligen för att man kunde leka så himla många lekar då. Man kunde hoppa i lövhögar och i vattenpölar och man började skolan och var ute och körde dunken och allt möjligt. Nuförtiden innehåller inte hösten samma ingredienser som förr. Lite tråkigt men jag är å andra sidan glad för att jag inte går i skolan just nu och inte behöver hålla ordning på helger och vardagar och dylikt. Jag har också sjukt mycket bättre musiksmak nu än när jag gick i typ tvåan. Eller okej, ABBA är ju en klassiker men numera lyssnar jag mer varierat.
Mina favoriter just nu skäms jag lite för i och för sig, men det är The Lonely Island, Vapnet och Alexander Rybak, haha. Jag lyssnar i och för sig på Robbie Williams just nu, men det är bara för att Rock DJ är så grymt bra!
29:e augusti (redan??)
Men vore det inte nice om vi kunde skaffa en blogg vi kunde tjäna riktigt mycket pengar på? Eller vi kan ge ut den här bloggen som en bok, det är något för massorna det. Jag tänkte på det häromdan, att jag för att spara pengar och förhoppningsvis tjäna pengar ska bosätta mig i vår sommarstuga i Fängsjö, uppe i Norrland alltså, och skriva en bok! Det är jättebra, det finns ingen telefon, inget internet och absolut inga andra som helst störande moment. Möjligen björnar i så fall, men det är inte så vanligt att de traskar in i husen. Det finns ingenting man kan göra av med pengar på där förutom när man måste åka in till Näsåker och köpa mat. Vilket man kan göra på skogens läckerheter i och för sig. Kanske fiska upp en abborre, känns okej att äta lite kött om man fiskat upp det alldeles själv i Norrlands urskogar. Någon gång bara.
Spara pengar är nog det svåraste man kan göra i dagens samhälle. Seriöst. Jag tycker att det är jättesvårt. Man måste nog ha med sig hela sin omgivning om man ska klara av det, annars är det alltid saker man ska hänga med ut på eller presenter man ska köpa eller fikastunder man ska närvara vid. Inte lätt inte. Spelkväll hos Verran ikväll i alla fall, det lär ju inte kosta någonting... Undrar om jag ska ta med mig något spel? Jag har sjukt många spel. Spel är min familjs favoritprylar.
Jag lyssnar på Winnerbäck och han ska släppa en ny skiva! Det ska bli skoj. Jag pratade med Michelle igår och hon sade att hon hade varit på en efterfest där alla hade lyssnat på och tyckt om samma musik. Det är galet. De hade typ bara lyssnat på Winnerbäck och Kent och sådant. I och för sig har jag inte så mycket för det sistnämnda extremt pretentiösa bandet, men det är ju aldrig någon som vill lyssna på Winnerbäck nuförtiden så det måste ha varit nice.
/L
Uppdateringen deluxe!
Det HAR varit dött på bloggfronten och jag tar på mig ansvaret. Har varit sjukt busy sedan sist jag skrev (vilket var 21:a juli, galet!). Jag har gjort tusen saker och tänkte försöka återberätta några...
Jag var på släktträff hos min faster på Värmdö med i stort sett hela min pappas släkt, det var riktigt skoj. Vi satt och drack vin och pratade om livet, åt massor av god mat, badade i havet och bastade med utsikt över havet, åkte vattenskoter och hälsade på min kusins grisar, Siwert och Pamela. Vi hälsade också på i min kusins studio där jag spelade bas och trummor, det sistnämnda var sjukt kul men jag insåg att jag hade mycket att lära... Bas däremot var betydligt enklare. I alla fall när det inte gick så fort. Jag gillar min släkt, de är så himla roliga. Och Petter, som träffade dem för första gången, kom jättebra överens med dem, tur det :)
På söndagen, 26:e juli, när vi kom hem från släktträffen var det bara hem och packa det sista och käka mat och sedan åka till resecentrum, för då var det dags för fjällvandring! Jag kom först och var asnöjd över att jag var i tid (och lättad, jag ville ju inte missa tåget)! Efter ett tag kom även Adam, Michelle och Simon och sedan Victor med den hemliga gästen Arn. (Vi hade dock redan räknat ut att det var han som var den hemliga gästen så det var inte så spännande.) Vi tog tåget upp till Storulvån och Kajsas fjällstation och efter ett kärt återseende började vi vår vandring. Vi kände oss ungefär lika viktiga som Frodo i Sagan om ringen, mycket mäktigt. De svenska fjällen är helt fantastiska och det skulle lätt vara värt att traska omkring där igen någon gång!
Efter att fjällvandringen nått sitt slut och vår hejdlöst roliga tågresa hem avslutats (den var faktiskt hejdlöst rolig, jag tror aldrig jag skrattat så mycket, jag var nog alldeles för trött för mitt eget bästa...) klockan sex på morgonen var det bara för mig att åka hem och packa, för nu skulle jag dra vidare igen, denna gång till helt andra breddgrader. På lördagen, nu hade det hunnit bli 1 augusti, tog jag och min familj och P ett plan till Dalaman och Turkiet. 40 graders värme mötte oss fast det var mitt i natten när vi kom fram och även en liten tant som visade oss vårt rum. Hon kubbade på rätt bra uppför trapporna och vi försökte bara hålla jämna steg med henne, det var crazy! Jag och P hade fått takvåningen visade det sig, inte helt fel när man väl kommit upp. Två veckor tillbringade vi i den 40-45-gradiga värmen, vilket var helt okej när man bodde så nära havet. Det var en nice semester och välbehövd avkoppling efter alla turer hit och dit och fram och tillbaka. Jag arbetade även en del innan jag började fara omkring, så det var skönt att bara ta det lugnt och göra precis vad som föll en in i 14 dagar.
Nu har jag kommit hem och hunnit fira Josefins födelsedag, vilket bjöd på många roliga ögonblick, typ Bamse-lotto, chokladbiskvie-bakning, Pingu, okända mäns ankomst m.m. Jag träffade många som jag inte sett på länge, höjdpunkten var förmodligen Frida som jag verkligen inte sett på hela sommaren. Men det ska bli annat nu, hon kommer inte undan! Jag har även åkt till Hufvudstaden och tittat på Josefins högvakt, ett mycket uppskattat besök från båda parter. Vi fikade tillsammans och jag och P gick runt innan och hängde i Gamla stan och bara chillade. Mysigt.
Denna uppdatering får räcka för nu. /L
Veckouppdatering
- Kört postbil två söndagar. Tre timmar i en bil utan AC är inte så skönt som man kan tro, oavsett väder under sommaren. Men jag måste säga att tre timmar går relativt fort. Om man inte kör fel och får vända på en 70 väg. Det gick bra. Och man kör för fort, hela tiden.
- Jag har hängt vid Leken med Andréa, Andreas och Verran. Vi grillade korvbricka och njöt av den fina, om än aningen kyliga, sommarkvällen.
- I onsdags hängde jag med Andréa och Verran. Vi började med middag på Gröna Grodan för att sedan åka vidare till A. Där spelade vi Sänka skepp och Yatzi samtidigt som vi åt gigantiska mängder godis, vi snackar Palle Kuling, Kinderägg, remmar, chips, husvagnar och cola. Galet (gott)! Jag och Andréa invigde även kemilabbsetet som jag fick i 19årspresent. Vi gjorde två experiement, varav det ena misslyckades (tror vi), men det andra lyckades. Vi skulle göra kolsyra - det blev kolsyra, det bubblade över också.
- Jag har pärlat, som vanligt den senaste tiden. För tillfället pryds mitt rum av tre tavlor och övervåningen av två. Varav jag gav den ena till mina föräldrar i födelsedagspresent. Väldigt najs!
- Annars har jag mest jobbat, men det är relativt najs då slutet är nära. Nu är det fem dagar kvar som brevbärare och en söndagstömning kvar. Jag ser verkligen slutet och ljuset i tunneln och allt det där. (Y)
Så som sagt, najs vecka - jävligt tjilllz!
/A
Medelhavsvärmen...
Jag har läst ut boken om Zlatan. Jag kan inte annat än hålla med honom; Zlatan är Zlatan. Jag kommer aldrig att gilla honom. Jag förstår mig lite mer på honom nu, men jag kommer aldrig att gilla honom. Han är för nonchalant, arrogant och alla andra ord i den kategorin som gör att jag inte någonsin kommer gilla honom. För mig räcker det inte att en fotbollsspelare är bra på fotboll för att jag ska gilla honom eller henne, det måste finnas mer. Det gör det inte hos Zlatan. Nu är det ju inte så att Zlatan drabbas av att jag inte gillar honom, det är mest bara jag som drabbas av det - det finns på tok för mycket folk i min omgivning som har förstått någon slags storget hos honom som jag inte gjort.
Det är helt galet varmt i Örebro. Minst 30 grader har det varit idag. Och det är i skrivande stund (23.55) fortfarande varmt nog att sitta ute i shorts och T-shirt, det är synd att myggen är så irriterande. Men det är skönt med lite värme, jag kanske blir frisk då, vem vet. Eller så blir det värre - för när det väl är varmt får folk för sig att klippa gräset och det är ju döden - så jag håller mig nog ändå i min källare.
iTunes gör mig för övrigt fortfarande galen. Jag förstår mig på det men det är så onödigt mycket saker som stör min tillvaro. Jag är en mappmänniska och iTunes och iPod använder sig liksom inte av mappar i den bemärkelsen. Det är synd för iPoden är bland det bästa som hänt mig.
(För övrigt har jag lyssnat på hela BSBs nya skiva, ganska slätstruken men ändå helt okej. Biljetterna till konserten 4e dec har släppts också, 450 kr, helt okej för mig. Jag ska dit, jag ska se dom igen, inget kan stoppa mig.)
Min farmor är väldigt orolig över Norgeäventyret och frågar varje gång jag träffar henne om det har hänt något nytt på den fronten, när jag igår sa att det inte alls hänt något nytt så sa hon: "På västfronten intet nytt". Fyndigt...;)
Läkarbesök
Okej, det kanske inte är världsomvälvande..men positivt.
Jag tog mig i kragen och ringde till vårdcentralen. Fick en telefontid och fick en tid hos läkaren. Jag tänkte inte riktigt på att 10.15 var mitt i turen, men jag tänkte att det skulle gå fort så jag tog en paus från postutdelningen.
Det gick inte så fort som jag trodde, det tog en timme.
Först var läkaren 10 min sen, sen berättade jag sjukdomshistorien och hon lyssnade på mina lungor.
Sen fick jag vänta på att ta blodprov.
Sen fick jag vänta ytterligare på att få reda på provresultatet. Det positiva var ändå att jag inte har svininfluensan, jag har inget virus eller något dylikt. Jag har bara på tok för trånga luftrör. (Och jag har en svullnad på högra trumhinnan, säkert för att jag hostat så mycket.)
Men jag fick tre nya medicinier och blev 800 kronor fattigare.
När jag kom hem och beklagade över hur dyrt det är med medicin och att jag inte förtjänar det, och att man borde få bidrag för allergimediciner. Sen bad pappa om att få se kvittot. Tydligen var det högkostnadsmedicin och eftersom att jag är månadsanställd och har jobbat så länge så behöver jag bara lämna in kvittot så får jag tillbaka pengarna. Yey!
Så resultatet av det här är att jag nu mår bättre med hjälp av alla dessa mediciner och att jag har kommit fram till att jag är ganska nöjd med att ha jobbat på posten ett år. Jag menar, vem kan klaga på fyra betalda semesterveckor, 80% av lönen när man är sjuk och högkostnadsskydd? Galet najs!
För ungefär ett år sen bestämde Jossefin att vi skulle kolla på The happening tillsammans. Idag hände det! Galet! Det var en väldigt intressant film. Växterna anfaller liksom. Den var bra, men lite läskig, ibland. Psykiskt läskig. Och eftersom att Jossefin sett den tidigare så satt ju hon på helspänn när det skulle bli läskigt, visserligen bra - för då visste jag när jag skulle blunda.
Men som sagt, sevärd!
Tjarrå!
Keep on movin'
Jag kom på att jag inte skrivit här på några dagar nu. Så jag tänkte att det var dags nu, mest för att hålla bloggen vid liv. Min medbloggare aka globbetrottern, kvinnan som just nu lever i en resväska, har ju aldrig tid till att blogga. Så kan det vara.
Men det enda hon whainade över i fredags var att det är så jobbigt att packa. Annars har jag för mig att hon brukar gilla att packa, så det kan ju faktiskt inte vara så farligt ;)
Men i alla fall - helgen har varit chill. Jag har inte gjort så mycket - tagit det väldigt lugnt. Försökt bli frisk, men icke. När vanliga människor får förkylningar så brukar de gå äver när man är hemma en hel vecka från jobbet, men inte för mig. Värdelöst, och jag har lock för örat också, så jag hör typ ingenting på högerörat - läskigt. Nu förstår jag hur farfar har det, även fast jag oftast tror att han bara hör det han vill höra och låtsas som att han inte hör det han inte vill höra.
I fredags hängde vi iaf på Grodan - där fick jag höra allt om fjällvandringen. Det verkade som om att de haft det bra. De hade varit ute i fyra dagar, jag inomhus - raka motsatserna. Sen kom vår alldeles egna musikmilitär, det var en trevlig överraskning.
I lördags var jag hemma hela dagen, och pärlade mest. Jag limmade även fast pärlorna och fixade ihop tavlorna. Galet svårt att få det rakt, men det gick ganska bra. Sjukt snyggt är det i alla fall. Nu har jag en tavla på min vägg, ska nog göra en till men kommer inte på något bra motiv, jag jobbar på det.
Kollade även på "Med pukor och trumpeter" där Josefin var med. Sjukt bra musik, men jag håller med Josefin, det gör sig inte lika bra i TV som live. (Mina föräldrar blev i alla fall väldigt taggade på att se AMK live så jag var tvungen att direkt beställa biljetter till deras konsert i Örebro i höst)
Söndagen spenderades mest i en postbil. Övade på söndagstömningen i stan. På 3½ timme åkte jag och Joanna runt i precis hela Örebro. Från Lundby och Hovsta till Marieberg och Brickebacken. Vissa ställen av stan där jag faktiskt aldrig varit förut. Postbilar är för övrigt galet sköna att köra! Automat är himmelriket, man behöver liksom inte tänka, bara gasa och bromsa - awesome! Och jag har verkligen en tendens att köra för fort, men tidsschemat är, enligt min far, så tajt så man måste nästan köra för fort för att hinna med. Och det fina med att köra postbil är att man får ställa sig i princip varsomhelst utan att få böter - vi har tydligen den rättigheten..;)
Efter jobbet gick jag hem till Michelle, åt tårta och kollade på bilder från fjällvandringen. (Y)
Men tröttheten tog över och jag åkte hem vid sju.
Imorse ringde inte min väckarklocka. Min mor väckte mig 07.48, jag börjar 08.00. Jag var sjukt snabb och kom till jobbet 7 minuter för sent. Det var ingen som märkte det och det är ju inte mycket post så det spelade inte så stor roll.
Resten av dagen har flutit på bra. Lite post, lite reklam, soft distrik. 14 brevbärararbetsdagar kvar, gött som fan!
Nu ska jag testa olika pärlmotiv, sen söva!
Vi får se när nästa skrivelse blir, antagligen inte förrän det har hänt något världsomvälvande..
Always look on the bright side of life
Jag har spelat FIFA så många gånger i så många timmar så jag vill knappt se spelet.
Jag har kollat på The Holiday 7 gånger på 3 dagar (Den är iofs galet bra, så jag klagar inte så mycket på det)
Jag har inte kunnat pärla för plattorna tog slut, och vissa färger.
Jag har inte lärt mig gilla Zlatan trots att jag har läst mer än halva boken.
Jag har lärt mig den dagliga TV-tablån utantill.
Jag har nästan lärt mig att förstå iTunes, men ogillar det fortfarande starkt.
Jag har även blivit beroende av spelen som finns på iPoden.
Men tro nu inte för Guds skull att det är negativt det här. Det är så förbannat skönt att slippa springa i trappor. Och jag får ju ändå 80% av lönen för att vara sjuk. 80% av lönen för att sova så länge jag vill. 80% av lönen för att spela FIFA tills fingrarna blöder. Najzz! Jävligt tjilllz också.
Det bästa som har hänt på hela den här veckan var idag när jag fick åka till Panduro och fylla på förrådet med pärlor och plattor. Woho, äntligen något att göra. Så det har jag spenderat med kvällen med.
Jag har även köpt ramar - pärlor är en konstform. En konstform som jag ska fylla huset med. Gärna andras hus också. =)
Jag ska vara hemma från jobbet imorgon också, men tänker att jag ändå aktiverar mig lite mer imorgon.
- Vi måste fixa klart presenter till Michelle
- Jag ska laga lunch till mig och min mor (kan bli intressant)
- Förhoppningsvis träffa Lovisa, som kommer hem från fjället någon gång (jag har faktiskt ingen aning om när).
- Måla en ram ska jag göra också.
Hur ska jag hinna med allt? ;)
/ A
What goes around comes around
I söndags var det Trasmattans dag, igår var det sjusovardagen - hur ska man hinna med att fira allt?
Och är det inte ironiskt att jag, under sjusovardagens 24 timmar sov sammanlagt 35 minuter? Exakt. Jag kunde inte somna natten till måndagen. Jag tog till alla medel; läsa, kolla på film, spela mobilspel, lyssna på musik - allt. 05.55 somnade jag, 06.30 ringde väckarklockan. Då kändes det inte så jobbigt.
Det var lagom till turen det kändes jobbigt. Jag ville bara sova - hela min kropp var inställd på det. Men nej, jag skulle ju springa i trappor. Så jag sprang 86 trappuppgångar med 35 minuters sömn i kroppen, hostattacker och förkylning. Jag ville mest dö. Men jag klarade det, keep up the good work liksom.
Alltså när man är sådär trött känns det som när man är onykter. Ungefär precis samma känsla. Jag var vinglig som fan, jag vet inte hur många trappräcken jag gick in i. Och hur mycket fel jag la, det vet bara gudarna...(eller dom som bor i baronbacken)
Efter jobbet träffade jag Tove på staden för att hitta presenter till Michelle, det gick relativt bra. Men vi är nog inte helt klara med det.
När jag kom hem dog jag. Men jag somnade inte. Jag pärlade klart det jag nämnde i förra inlägget. Så sjukt snyggt!
Idag har jag varit hemma från jobbet. Någon gång måste jag ju bli frisk - och jag går 59 den här veckan, så det skapar inga problem på jobbet.
Så jag har inte gjort så mycket - mest kurerat mig.
Haha, jag kollar på Big Brother 2003. Sjukt bra underhållning - på högsta nivå! Det är Linda Rosings år, galet bra! ;)
Tjarrå!
I sjukdomens tecken..
Efter att jag betalat räkningar och hyra i fredags så var jag så nöjd att jag bestämde mig för att införskaffa en ipod classic 120 gb. Det kan vara det absolut bästa jag någonsin köpt, den är så sjukt najs. Jag har iofs alltid varit mot ipod överhuvudtaget, mest bara för att man måste använda iTunes, ett program som jag aldrig förstått mig på, jag gör det inte nu heller. Jag har svurit över det flertalet gånger både igår och idag. Om jag inte kommer underfund med det under veckan ska jag tvinga L att lära mig allt hon kan på fredag. Hon kommer inte undan. Dock var en iPod den enda utvägen, för jag vill ha stort utrymme och då finns det bara iPod. Men som sagt, älskar maskinen - hatar programmet.
Annars har helgen, som de senaste fyra veckorna, gått i sjukdomens tecken. Jag försöker att ta det lugnt, men jag blir lättare rastlös när jag är tvingad att ta det lugnt. Konstig grej.
Men jag har pärlat väldigt mycket. Jag håller på med världens snyggaste pärlplatta. Motivet? Hemligt än så länge, men den som lever får se. Dock måste jag införskaffa mer pärlor och plattor.
Frida hade 20årsfest igår, i en studentkorridor i Tybble. Det var halv klassfest blandat med annat okänt folk. Det var trevligt, hon blev glad över presenterna. Jag blev dock inte så långvarig. För jag hade feber, eller det kändes som feber. Inte så skönt. Så jag åkte hem och sov istället, väldigt skönt.
Jag läser Zlatan är Zlatan. Jag blir inte klok på den karln. Jag hoppas att jag är lite klokare om 200 sidor.
Sömn nu. 20 arbetsdagar kvar, hey ho lets go!
/ A
Kung på golfbanan och absolut ingen tur i oturen..
Vi började med att spela minigolf, jag var kungen. Jag vann överlägset på 57 poäng och var nöjd med min insats. Förra året när vi spelade där fick jag nästan 100 slag. Det gäller att ha tur när man spelar golf tror jag. Anton sa att han trodde det berodde på mina solglasögon. När han hade sagt det vägrade jag att ta av mig dom trots att solen inte kunde täckas av fler moln.
Jag försökte lära Anton att stå rätt när han puttade, det gick väl sådär. Han blev mest sur över att det ändå inte gick. Och så blev han alltid sur när de andra fick färre slag än honom på en bana. När jag slog i bollen på andra slaget hittade han på hejaramsor. Jävlar vad jag älskar den ungen!
Sen åkte vi till Marieberg. När man bor i Frövi är Marieberg tydligen en stor grej, jag tycker mest att det nuförtiden är en dålig kopia av ett köpcentrum i Sthlm. Men jag kände att jag ville spendera mer tid med släkten så jag följde med dit, och Antons hundögon går inte att motstå.
Men vi åt på McDonalds, sprang runt i leksaksaffären, jag köpte ett pärlset på Panduro (ett sånt med ett datorprogram där man kan lägga in foton så att man kan pärla vad man vill, gött). Sen skulle vi leta kläder till Anton, dom ska på bröllop, hans morfar och farmor ska gifta sig (släkten är värst liksom). Helena såg en rosa skjorta som hon tyckte han skulle ha, han vägrade, sen sa jag att den faktiskt var väldigt fin. Då slängde han på sig den och sa att han absolut skulle ha den. (Y)
Idag har jag insett att 23 juli absolut är min alldeles egna otursdag. Helt galet, jag har tappat post i mängder, jag har slagit mig i moppen, jag har gått in i en stolpe, jag vann inte ens 25:- på en dubbeltriss och jag har tappat ett glas i golvet.
Egentligen borde det vara en bra dag, för det är min systers bröllopsdag. Men sen tre år tillbaka kan man inte påstå att just den här dagen har varit bra. Förra året hade jag också massa otur (jag läste min dagbok). För två år sen mådde jag inte alls bra den här dagen. För tre år sen blev jag tillsammans med Kim den här dagen. Ja, du förstår.
Men det hade ju faktiskt kunnat vara värre. Det positiva är att jag inte alls mått dåligt över den här dagen som jag gjorde för två år sen. Åh vad jag har släppt det. Nu är det bara en ren otursdag, jag ska för all framtid alltid stänga in mig det här datumet.
Men förutom oturen har det varit en bra dag. Jag har hängt med Andréa och Verran, vi gick på stan för att leta present till Frida. (Once again är jag med och köper presenten). Men jag ska sluta klaga på det, det innebär ju uppenbarligen att jag har många vänner. Bra sådana dessutom.
Vi köpte massa roliga saker och jag köpte Sänka skepp till mig själv. Jag älskar det spelet, jag har det i mobilen och spelar det läskigt ofta. Jag vann över Andréa, en strategisk seger må jag säga. Sen spelade vi Yatsi, där vann jag iofs inte - men jag har aldrig haft tur med tärningar. Oväntat om jag haft det idag liksom.
Just det, en till sak. Jag har läst Magdalena Graafs bok. Den rekommenderas verkligen till alla. Jag har alltid trott att hon bara är en uppblåst bimbo som inte har behövt kämpa alls. Oj, så fel man kan ha. Det är när man läser en sån bok som man inser att ingeting är omöjligt oavsett hur jävlig situationen än är.
Och jag blir så jävla förbannad på landet Sverige. Det finns fanimej ingen medkänsla, död åt äckliga kontorsråttor som är för lata för att orka hjälpa folk.
Nu ska jag sova, och imorn är det återigen Freeeeeeeeedag!
/ A
PS. Gå in på www.backstreetboys.com och lyssna på deras nya singel. Smokin hot! Inte lika bra som deras bästa låtar men helt okej.
Minnesluckor? Oh ja
Men fan, jag har aldrig haft någon som helst ångest efter någon fest, möjligtvis precis när jag vaknat dagen efter, men det är väldigt övergående. Saker händer (vilket oftast är alkoholens fel), men så länge jag inte skadar eller sårar någon i min omgivning så har jag inte ångest. No Way. Hårt men sant.
Och ja, jag håller med Lovisa om att jag det verkligen skulle vara intressant att se vad som händer på en fest där vi kör järnet. För i lördags tog vi ju det lugnt..haha.
Annars rullar vardagslunken på som vanligt. Jag jobbar sex timmar, jag kommer hem och läser, sover och kollar på TV. Det är en ganska lugn och skön tillvaro i sig och sjukdomen kräver det. Jag dricker hostmedicin och låtsas att det är gott. Mest för att mina föräldrar inte ska tjata. Dom tror att jag kommer trilla av pinn pga min hosta. Men det krävs mer än lite hosta för att få mig på fall.
Imorn ska jag äntligen få träffa Anton, det var typ ett halvår sen sist. Jag måste bli en bättre moster. Underbarare unge får man fanimej leta efter. Thats for sure.
/ Sjukdomen själv
"Så hamna' vi på fyllefest igen, hej skål!"
Alltså vi var ute och hjulade på refugen, hade spökvandring på vinden, kollade på grannens videos när han åkte wakeboard, låg i en böghög på gräsmattan och sedan i sängen. Hade rådgivning i telefon och skickade fel sms, sjöng sånger, körde "jag har aldrig" - den ocensurerade versionen, rökte vattenpipa och visade extremt många kärleksförklaringar. Skjutsades hem klockan halv fyra på en cykel i rasande fart, fick punktering och ramlade slutligen i säng. Vaknade upp extremt bakfulla med halsar torra som sandpapper. Och vi tog det lugnt. Jag skulle vilja delta i en fest snart då vi kör järnet, vad kommer hända då liksom? Det tål verkligen att undersökas. På ett sätt är jag nöjd. På ett annat är jag smått oroad.
Harry Potter var betydligt bättre än jag trodde, men jag vidhåller att filmerna inte är någonting utan böckerna, jag skulle då inte förstått den fantastiska storyn om jag inte läst boken innan. Dock gjorde skådespelarna en bättre insats denna gång och jag imponerades av han som spelar Malfoy, han var grym! Jag håller med om flytande flax-grejen, JAG skulle alltid vilja vara som Harry när han tagit det. Liquid luck is the shit. Lite den känslan vi eftersträvar här skulle jag vilja säga.
En helt vanlig måndag
Idag fick jag jobba ända fram till sluttid, otippat. Men helt okej, jag chillar runt på moppen i 2 timmar och mosar eftersändningar i typ 3 timmar. Inte så jätteroligt men ganska soft. Att göra eftersändningar i villaområden är den största utmaningen må jag säga. Det är väldigt många som har lagring. Och det tar kanske 20 minuter att göra själva eftersändningarna men det tar dubbelt så lång tid att få ordning på lagringarna, galet. Vi borde få mer betalt på somrarna endast med tanke på alla lagringar som ska hållas koll på.
Något jag finner intressant är att under tiden som jag gör eftersändningar på ett helt distrikt (ca 4-5 pelare) så finns det annat folk som gör en pelare. Antingen gör jag fel eller så är de andra bara sjukligt sega. Och jag vet att jag inte gör fel.
Annars har jag kommit in i en läsperiod. Jag hamnar i sådana ibland. Men det känns som att det är mycket mer givande att läsa än att slötitta på TV som jag väldigt ofta annars gör.
Men jag läste ut Snabba cash igår och har läst halva Aldrig fucka upp idag. Galet bra böcker, verkligen läsvärda. Sen ska jag läsa Zlatan är Zlatan och Magdalena Graafs bok.
Det värsta med att läsa när man är såhär läskigt trött som jag är, är att man somnar, väldigt lätt. Men det är egentligen ett ganska sjyst upplägg, läsa 1 timme - powernap 20 minuter.
/ A
Fylleslaget
Det blev inte mycket till strejkande här inte. Men att strejka är överskattat, i alla fall i sammanhang som dessa.
Gårdagens fest var i alla fall galet bra! Egentligen är fest fel ord på det hela, fylleslag är faktiskt mer passande. Så fort alkoholen åker fram på H K A 39 så blir det kalasfylla, big time. Men jag gillart. Min ursprungliga plan var ju faktiskt att ta det lugnt och findricka så att säga. Men det gick inte så bra. Men det skiter jag faktiskt i. Jag hade stört roligt.
Min och Lovisas tipspromenad blev succé. Verran verkade tycka det var roligt i alla fall, hehe. Hon hade alla rätt och tur var väl det ;)
Jag gjorde monstergroggen nummer ett, ca 10 cl jäger blandat med 40 cl redbull. Sen var jag ordentligt glad i hatten. Det var en fylla a la top notch, big time.
Sen blev det en god natts sömn hos Lovisa, jag vaknade mitt i natten av att min arm i princip hade domnat bort. Den känslan är inte så skön som man kan tro, men helt okej.
Bakfyllan har varit överhängande idag, jag har mest läst och sovit.
Men det var bio inplanerad för kvällen så det var bara att ta sig i kragen och dra sig upp. Det var Harry Potter och Halvblodsprinsen som gällde. Den var faktiskt bra, jag kan nog sträcka mig så långt att det var den bästa av de alla. Den frambringade i alla fall mest skratt. Jag kan inte komma på att man skrattat så mycket till någon av de andra filmerna. Och jag säger bara det, om Harry Potter alltid var som han var när druckit det flytande flaxet (?) så skulle alla HP filmer bli bättre.
Nu ska jag försöka läsa ut Snabba Cash, sen blir det ännu mer sömn.
25 dagar kvar på Posten nu, nedräkningen har så börjat! (JAg räknar iofs inte med de fyra söndagarna jag ska jobba i augusti, jag tänker att det är ganska tjilllz att bara sitta i en bil och tömma några brevlådor)
/ A
Fredagens lösryckta tankar, endast för dig A
Men det var inte det jag skulle skriva om, tänkte skriva lite om Hultsfred. Eller det var planen, men å andra sidan har ju min medbloggare skrivit det väsentligaste. Jag har främst gjort ett extremt vackert fotoalbum, inte att förglömma och försumma osv. Hultsfred var nice helt enkelt, det är väl det enda som jag egentligen behöver säga, A sammanfattade det så bra så bra. Jag läste nämligen det inlägget på nytt nu innan och det är bara mitt i prick. Bra jobbat.
Idag har jag segat massor och översatt en del i min text som jag ibland får en massa ångest av. Jag intalar mig ständigt att allt kommer att lösa sig, men det är jävligt svårt faktiskt. Jag kan bara hoppas på ett mirakel så att bördan lättar något. Positiv anda kommer väl till pass och än så länge bryter jag inte ihop i alla fall, även om det kan vara nära stundtals. Alltid något att vara tillfreds över.
Verris fest imorgon och vi har gjort en fin överraskning. Sjukt bra är den. Kanske lite för lätt, men det är roligt att lyckas och vi vill ju inte ha några ledsna miner på partyt. Jag har blivit taggad nu, lite synd med tanke på att jag är lite sjuk och främst borde tänka på hälsan samt bikinisäsongen. Min syster påminde snällt om det igår. Men jag ska börja träna nästa vecka, hehe, då kommer allt bli bra igen. Systern och min mor var förresten i hufvudstaden i torsdags och jag fick ett linne i present som jag ska ha på mig imorgon, då blev jag glad! Pappa kom hem idag också, var och hämtade honom på stationen, där jag parkerade väldigt olagligt, och han var pigg och kry trots besöket i u-landet. Vi fick en massa presenter, har aldrig sett nåt liknande, så nu har jag mysko bangladeshiska saker att använda vid lämpligt tillfälle. Vilket ju aldrig kommer att komma så jag får använda dem ändå. Lite kul, haha. Mest av allt de turkosa byxorna undrar jag när jag kommer få tillfälle att använda. Kan bli intressant.
Haha A strejkar och det är kul, så dålig är jag väl inte på att blogga väl!? Eller det är jag visst det, men tänk så mycket annat jag har att göra som jag måste ta itu med först. Inte lätt alla gånger att prioritera bloggis. Plus att jag känner mig rätt hämmad i A:s sällskap att jag måste väga alla mina ord på silverskål och då tar det tid att få ihop ett vettigt inlägg.
Vad kan jag mer berätta då, hm, jag har ju liksom inte gjort något spännande, mitt liv kretsar kring jobbet. Vilket jag förvisso kan ta som en positiv grej, jag har jobb i överflöd, vilket inte alla människor har i dessa varseltider. Woho! Jag kom på att vi måste ta tag i Oslo lite mer och även Filippinerna, om det ska bli något av det. Lite dåligt av oss att inte svara, vi borde fixa det snart. Plus kolla upp vaccinationer om det är några man måste ha lite framförhållning med typ. Det är också medräknat i de positiva sakerna i mitt liv, att det finns ett slut på arbetandet i Örebro och en ny spännande tillvaro som väntar i grannlandet och sedan i länderna på andra sidan havet. Exciting!
Mamma sa igår att hon så himla gärna vill köpa ett halsband till mig, så imorgon ska vi kolla på Thomas Sabo-halsband bara för att hon tycker det är så kul och vill ge mig och min syster det. Lite kul, haha, som om jag inte skulle vilja ha något eller... Jag tycker om min mor. Min far tycker jag också om, han är så rolig och går runt och berättar historier om Dhaka i 120 km/h för att det finns så otroligt mycket att säga eftersom det är ett fascinerande land. Jag har hört allt nu tror jag, om trafiken, folket, slummen, hamnen, ministrarna, flygresan dit, maten, hotellen m.m. Men det är det som är grejen, om man varit någonstans ska man få berätta om det!! Och folk ska lyssna. Då märker man vilka som bryr sig och inte. Så det så.
Lalala, jag tror jag ska sova snart faktiskt, inte en så party fredagkväll kanske, men det blir desto mer party imorrn!
See ya!
Det e förjävla gött å leva!
Som sagt ingen post, vilket resulterar i att jag har jobbat 8-13 i princip varje dag. Jag vet inte ens om den här veckans arbete är värt att kallas arbete, så soft har det varit. Så skulle jag alltid kunna ha det, helt utan problem faktiskt.
Annars har veckan varit mest som vanligt. I onsdags kväll hängde jag med en övertrött och tydligen hämmad Lovisa. Men jobbar man till halv åtta på kvällen får man vara trött, det är helt okej. Men vi kom på sjukt bra saker. Men det är hemligheter än så länge, det berättar jag mer om när hemligheten har satts i verk och är avklarad.
Igår sprang jag och Andréa runt på stan för att hitta presenter till Verris. Det gick faktiskt otroligt bra, vi visste liksom vad vi var ute efter och efter 2 timmar kände vi oss klara. Vi var så nöjda så vi köpte jordgubbar, gott är det! Sen gick vi till Konsum och köpte varsin Chiddevipp (jag har alltid trott att det heter Tjillevipp, hela min världsbild rasade samman där ett tag, men det ordnade upp sig). Den avnjöt vi när vi kollade på världens bästa amerikanska tonårsfilm, "10 orsaker att hata dig". Så jävla bra film! Man tröttnar aldrig på den och den slutar aldrig att vara bra, galet.
Jag har även gått genom den högen med skivor jag tog med från L. Det finns mycket bra måste jag säga, och lite dåligt. Den roligaste skivan är den med typ 10 album Black Sabbath och en låt BSB. Mystiskt, och jävligt otippat.
Bamses dunderhits var jävligt najs! Jag lyssnade på hela skivan idag på turen, gött. Men texterna i låtarna får mig att börja undra om Bamse och Karl-Bertil Johnson är bästa vänner. Om inte, så är det nog dags att presentera dom för varandra. Dom skulle gå bra ihop - läskigt. Men Bamse kommer alltid vara bra, så är det. K-B vill jag mest bara slå för att han är så töntig (och ger Posten dåligt rykte, sådär dåliga julvikarier har vi faktiskt inte)
Imorn är det 20-årsfest hos Verran, det kommer bli galet bra. Och det kommer bli ett jävla liv!
/ A
Jag tror att jag ska bloggstrejka nu fram tills hon den där andra bloggaren skriver några ord.
